Hur många AFS-författningar finns? Svaret och rätt väg framåt

Lars-Åke Sundqvist .

11 augusti 2026

Tre färgglada frågetecken framför en hög med orange pärmar. Hur många afsar finns det?

Det korta svaret är att Sverige har 15 centrala AFS-författningar i den nya regelstrukturen för arbetsmiljö. Här förklarar jag vad siffran betyder, varför äldre AFS-nummer fortfarande förekommer och hur du hittar reglerna som gäller för just din arbetsplats.

15 grundförfattningar samlar dagens arbetsmiljöregler

  • 15 AFS-författningar gäller i den nya strukturen från den 1 januari 2025.
  • AFS betyder Arbetsmiljöverkets författningssamling.
  • Numren AFS 2023:1 till AFS 2023:15 är grundförfattningar, inte en komplett lista över varje enskild paragraf.
  • Ändringsföreskrifter har egna nummer, men skapar normalt inga nya huvudområden.
  • Alla regler gäller inte alla arbetsplatser. Det avgörs av verksamhetens risker och arbetsuppgifter.

Sju orange pärmar med texten

Hur många AFS:ar finns det i Sverige?

Om man räknar de gällande grundförfattningarna är svaret 15. De är numrerade från AFS 2023:1 till AFS 2023:15 och började tillämpas den 1 januari 2025.

Det var en stor förändring. Tidigare var arbetsmiljöreglerna utspridda över ett stort antal föreskrifter från olika år. Arbetsmiljöverket samlade dem i en mer sammanhållen struktur för att göra reglerna lättare att hitta, förstå och använda.

Jag tycker att det viktigaste är att inte blanda ihop antalet författningar med antalet krav. En enda AFS kan innehålla många kapitel, paragrafer, bilagor och allmänna råd. 15 författningar betyder alltså inte 15 regler, utan 15 samlade regelverk.

Varför äldre AFS-nummer fortfarande dyker upp

Den nya strukturen gjorde att många äldre föreskrifter upphävdes eller arbetades in i de nya författningarna. Därför kan du fortfarande stöta på hänvisningar till exempelvis AFS 2001:1, AFS 2015:4 eller AFS 2006:4 i äldre checklistor, utbildningsmaterial och interna rutiner.

Sådana hänvisningar är inte automatiskt aktuella. En äldre benämning kan beskriva ett område som numera finns i en annan författning. Exempelvis har regler om systematiskt arbetsmiljöarbete flyttats till AFS 2023:1, medan organisatoriska och sociala frågor främst hanteras inom AFS 2023:2.

Grundförfattningar och ändringsföreskrifter

Förutom de 15 grundförfattningarna finns ändringsföreskrifter med egna nummer, bland annat AFS 2024:1 till AFS 2024:4 och AFS 2025:1 till AFS 2025:8. De ändrar delar av en redan beslutad grundförfattning, till exempel en paragraf, en bilaga eller en övergångsbestämmelse.

Det är därför missvisande att lägga ihop alla AFS-nummer och kalla summan för antalet arbetsmiljöregelverk. Grundförfattningen är normalt den viktigaste hänvisningen. Ändringarna måste däremot kontrolleras när du läser den aktuella lydelsen.

Vad de 15 författningarna omfattar

De 15 AFS-författningarna täcker både arbetsgivarens löpande arbetsmiljöarbete, särskilda risker och regler för vissa produkter. Jag brukar dela in dem i tre praktiska grupper.

Område Författningar Exempel på innehåll
Grundläggande arbetsmiljöarbete AFS 2023:1-3 Systematiskt arbetsmiljöarbete, planering, organisering och byggarbetsmiljö.
Produkter och utrustning AFS 2023:4-9 Maskiner, tryckbärande anordningar, stegar, ställningar och explosiva atmosfärer.
Risker och arbetsförhållanden AFS 2023:10-15 Kemiska och fysiska risker, arbetsplatser, särskilda arbeten, hygieniska gränsvärden och medicinska kontroller.

AFS 2023:10 är bred och samlar många riskområden i arbetsmiljön. Där kan det exempelvis finnas regler som berör buller, vibrationer, smittrisker, belastningsergonomi och andra exponeringar.

AFS 2023:13 riktar sig i stället mot vissa typer av arbeten. Det kan handla om arbeten där fall, ras, damm, ensamarbete eller andra särskilda förhållanden kräver extra åtgärder. Det är en viktig skillnad, eftersom samma arbetsplats ofta behöver använda flera författningar samtidigt.

Så hittar du rätt regler för den egna arbetsplatsen

Det vanligaste misstaget är att försöka läsa alla 15 författningar från början till slut. Det tar tid och ger sällan bättre arbetsmiljö. Jag rekommenderar en riskbaserad väg där ni börjar med verksamheten, inte med AFS-numret.

  1. Beskriv arbetsuppgifterna. Ta med maskiner, kemikalier, lyft, arbete på höjd, ensamarbete och organisatoriska förhållanden.
  2. Identifiera riskerna. Bedöm både sådant som kan orsaka olyckor och sådant som kan ge långvarig ohälsa.
  3. Välj relevanta författningar. En verkstad kan exempelvis behöva regler om arbetsutrustning, kemiska risker, buller och medicinska kontroller.
  4. Kontrollera ändringar och övergångsregler. En äldre rutin kan bygga på en tidigare lydelse och därför behöva uppdateras.
  5. Gör reglerna praktiska. Översätt kraven till ansvar, rutiner, utbildning, kontrollintervall och dokumentation.

Arbetsmiljöverket beskriver också reglerna som digitaliserade, vilket gör det enklare att söka efter ett visst ämne eller en viss paragraf. Det är särskilt användbart när en äldre hänvisning ska kopplas till rätt del av den nya strukturen.

Läs också: OSA i dag - reglerna bakom en hållbar arbetsvardag

Ett enkelt exempel

Anta att ett företag använder truckar, hanterar lösningsmedel och har personal som arbetar ensamma på kvällar. Då är det inte tillräckligt att bara leta efter en föreskrift om truckar.

  • Arbetsutrustning blir relevant för truckarnas säkra användning.
  • Risker i arbetsmiljön kan omfatta kemisk exponering och organisatoriska risker.
  • Risker vid vissa typer av arbeten kan bli aktuellt vid ensamarbete eller särskilda arbetsmoment.
  • Medicinska kontroller kan behövas om arbetet innebär sådan exponering att reglerna kräver det.

Poängen är enkel. Antalet AFS-författningar säger ganska lite om hur omfattande arbetsmiljöarbetet blir på en viss arbetsplats. Riskbilden, branschen och arbetsuppgifterna avgör vilka delar som måste omsättas i praktiken.

Vad är skillnaden mellan föreskrifter och allmänna råd?

AFS-dokument innehåller ofta både föreskrifter och allmänna råd. En föreskrift är bindande, medan ett allmänt råd förklarar hur man kan eller bör göra för att uppfylla kravet.

Allmänna råd är alltså inte frivilliga i betydelsen att de saknar värde. De fungerar som stöd för tolkningen, men arbetsgivaren kan ibland välja en annan lösning om den ger minst lika god säkerhet och hälsa.

Jag ser ofta att organisationer fastnar i frågan om exakt vilken metod som står i rådet. Det klokare är att först fråga vilket skydd resultatet ska ge. Målet är en säker arbetsmiljö, inte att mekaniskt kopiera en formulering.

Det viktigaste att ta med till nästa arbetsmiljörond

Frågan om hur många AFS-författningar som finns har ett tydligt huvud­svar: 15 grundförfattningar gäller i den nya regelstrukturen. Därtill finns ändringsföreskrifter som uppdaterar delar av innehållet, men de ska inte räknas som helt nya huvudområden.

När jag planerar arbetsmiljöarbete börjar jag därför inte med att räkna dokument. Jag börjar med riskerna, kopplar dem till rätt AFS och kontrollerar sedan den senaste lydelsen. Det arbetssättet ger en mer användbar bild av reglerna och minskar risken att en gammal hänvisning lever kvar trots att innehållet har flyttats.

Den här artikeln är endast av informativ och utbildande karaktär. Materialet har tagits fram med stöd av moderna analys- och språkverktyg (AI). Rådgör med en expert innan du fattar ett beslut.

Vanliga frågor

Det finns 15 gällande grundförfattningar, numrerade från AFS 2023:1 till AFS 2023:15. De började tillämpas den 1 januari 2025 och samlar tidigare mer utspridda arbetsmiljöregler.
Många äldre föreskrifter har upphävts eller arbetats in i den nya strukturen. Exempelvis finns regler om systematiskt arbetsmiljöarbete numera i AFS 2023:1 och organisatoriska och sociala frågor främst i AFS 2023:2, så äldre hänvisningar behöver kontrolleras mot aktuell lydelse.
Grundförfattningarna innehåller huvudområdena i regelverket. Ändringsföreskrifter har egna nummer och ändrar delar av en redan beslutad författning, exempelvis en paragraf, bilaga eller övergångsbestämmelse, utan att normalt skapa ett nytt huvudområde.
Börja med att beskriva arbetsuppgifterna och identifiera riskerna, till exempel maskiner, kemikalier, lyft, arbete på höjd eller ensamarbete. Välj därefter relevanta författningar och kontrollera aktuella ändringar och övergångsregler innan kraven omsätts i rutiner, ansvar, utbildning och dokumentation.
Betygsätt artikeln

Genomsnitt: 0.0 / 5 · 0 betyg

Taggar

arbetsutrustning ensamarbete afs arbetsmiljörisker medicinska kontroller
Autor Lars-Åke Sundqvist
Lars-Åke Sundqvist
Jag heter Lars-Åke Sundqvist och har under 14 år arbetat med att förstå och beskriva de komplexa sambanden inom näringsliv, innovation och framtidens arbetsliv. Mitt intresse för dessa områden väcktes tidigt; jag fascineras av hur nya idéer föds, hur företag anpassar sig till en föränderlig värld och vilka konsekvenser det får för oss som arbetar. På fakefactory.se strävar jag efter att dela med mig av insikter som hjälper dig att navigera i dessa frågor. Jag lägger stor vikt vid att granska information, jämföra olika perspektiv och presentera även komplicerade ämnen på ett begripligt sätt, alltid med målet att erbjuda relevant, korrekt och aktuell kunskap.
Kommentarer (0)
Lägg till en kommentar