När en arbetsplats ska fungera bättre räcker det sällan att byta möbler eller införa ännu ett digitalt verktyg. Karin Ståhl har byggt sin yrkesprofil kring sambandet mellan människor, teknik och plats, och hennes arbete ger en intressant bild av hur svenska organisationer försöker forma framtidens arbetsliv. Här går jag igenom hennes bakgrund, roller, expertområden och vad ledare kan lära av hennes sätt att se på arbetsplatser.
En arbetslivsprofil med fokus på hållbara arbetsplatser
- Över 30 års erfarenhet av arbetsliv, arbetsplatser och arbetssätt.
- Grundade GoToWork 2013 med fokus på hållbara och välmående arbetsmiljöer.
- Har arbetat med hybridarbete, förändringsledning och arbetsplatsstrategi.
- Är offentligt förknippad med rollen som Managing Director för Drees & Sommer Sverige.
- Hennes viktigaste perspektiv är att kontor måste stödja verksamheten, inte bara fyllas med skrivbord.
Vem är Karin Ståhl?
Karin Ståhl är en svensk företagsledare, rådgivare och föreläsare inom arbetsplatsutveckling och framtidens arbetssätt. Hon har under mer än tre decennier arbetat med frågor som rör hur människor samarbetar, hur kontor utformas och hur organisationer kan förändras utan att tappa riktning.
Det som gör hennes profil särskilt relevant är kombinationen av strategiskt ledarskap och praktiskt genomförande. Hon har inte enbart uttalat sig om arbetslivets utveckling, utan varit med och byggt en verksamhet som hjälper företag, myndigheter och organisationer att gå från analys till faktisk förändring.
Det är också viktigt att skilja den professionella profilen från privata uppgifter. Det finns gott om spekulationer kring offentliga personer på nätet, men i det här fallet är det framför allt yrkesrollen och kunskapen om arbetsplatser som är väldokumenterad och relevant.
Från GoToWork till Drees & Sommer
År 2013 grundade Karin Ståhl GoToWork. Företaget arbetade med arbetsplatsstrategi, förändringsledning, digitala arbetssätt och utveckling av kontor som skulle fungera bättre för både medarbetare och verksamhet.
Grundtanken var tydlig. En bra arbetsplats behöver balansera människan, tekniken och den fysiska platsen. Jag tycker att just den helhetssynen skiljer hennes arbete från förenklade kontorstrender där allt reduceras till öppna ytor, aktivitetsbaserade platser eller distansarbete.
GoToWork blev 2023 en del av Drees & Sommer-koncernen. I samband med förändringen gick Ståhl från rollen som vd för GoToWork till att bli Managing Director för Drees & Sommer Sverige. GoToWork fortsatte samtidigt att fungera som en viktig del av erbjudandet inom arbetsplatser och arbetssätt.
| Period | Roll eller fokus | Betydelse |
|---|---|---|
| Före 2013 | Arbete med arbetsliv och arbetsplatser | Byggde en lång erfarenhet av organisation, lokaler och arbetssätt. |
| 2013 | Grundare av GoToWork | Samlad kompetens i en egen rådgivningsverksamhet. |
| 2013-2023 | Vd och arbetsplatsstrateg | Utvecklade tjänster för hållbara arbetsplatser och förändringsresor. |
| Från 2023 | Managing Director, Drees & Sommer Sverige | Ett bredare ansvar inom fastighets-, bygg- och arbetsplatsrelaterad rådgivning. |
Vilka frågor arbetar hon med?
Hennes arbetslivsprofil kretsar kring flera områden som hänger nära ihop. Det handlar inte om att välja mellan kontor eller distansarbete, utan om att förstå vilket arbetssätt som passar vilken verksamhet.
Hybridarbete och flexibla arbetssätt
Hybridarbete kräver mer än en policy om hur många dagar personalen får arbeta hemifrån. Organisationen behöver också bestämma när fysisk närvaro skapar värde, hur team samarbetar och vilket ansvar chefer har när medarbetarna arbetar på olika platser.
Här blir hennes perspektiv praktiskt användbart. Ett kontor bör enligt den här logiken erbjuda sådant som är svårt att skapa på egen hand, till exempel sammanhållning, kreativ problemlösning och meningsfulla möten.
Arbetsplatsstrategi
Arbetsplatsstrategi betyder att lokaler, teknik och arbetssätt planeras tillsammans med verksamhetens mål. Det kan innebära att analysera hur olika grupper arbetar, vilka ytor som används och vilka hinder som gör arbetsdagen onödigt svår.
Min erfarenhet är att företag ofta börjar i fel ände. De diskuterar antal skrivbord innan de har förstått vilka arbetsuppgifter som faktiskt ska stödjas. Ett bättre beslut börjar med verksamhetens behov och slutar med en fysisk miljö som hjälper människor att lyckas.
Läs också: Lena Bivner från presschef till författare
Förändringsledning och kommunikation
Nya lokaler eller nya digitala arbetssätt påverkar vanor, maktbalans och identitet. Därför är förändringsledning en central del av profilen. Med förändringsledning menas det strukturerade arbete som hjälper människor att förstå, testa och faktiskt använda ett nytt sätt att arbeta.
Det är ofta här projekt avgörs. En genomtänkt kontorslösning kan ändå misslyckas om medarbetarna inte förstår varför förändringen görs eller om cheferna fortsätter belöna gamla beteenden.
Vad utmärker hennes syn på framtidens arbetsliv?
Den tydligaste röda tråden är att arbetsplatsen ses som ett strategiskt verktyg, inte som en kostnadspost vid sidan av kärnverksamheten. Kontoret ska bidra till kultur, samarbete, lärande och produktivitet, samtidigt som det måste vara hållbart ekonomiskt och miljömässigt.
Det innebär också en mer nyanserad syn på teknik. Digitala plattformar, bokningssystem, sensorer och AI kan ge bättre beslutsunderlag, men de löser inte automatiskt problem med ledarskap eller kultur. Data kan visa hur lokaler används, men människor måste fortfarande avgöra varför användningen ser ut som den gör.
Hennes deltagande i branschsammanhang under 2024 och 2025 visar dessutom att profilen rör sig i skärningspunkten mellan arbetsplats, fastighet, hållbarhet och innovation. Det är en viktig position eftersom framtidens arbetsliv inte längre kan behandlas som en isolerad HR-fråga.
Vad kan svenska arbetsgivare lära av hennes arbete?
Jag skulle sammanfatta lärdomarna i fyra praktiska principer. De fungerar oavsett om organisationen planerar ett nytt huvudkontor, justerar en hybridpolicy eller försöker få bättre effekt av befintliga lokaler.
- Börja med arbetet. Kartlägg vilka uppgifter som kräver koncentration, samarbete, kundkontakt eller fysisk utrustning innan ni bestämmer kontorets utformning.
- Skilj på närvaro och värdeskapande. Att människor sitter på kontoret är inte samma sak som att kontoret används effektivt.
- Testa innan ni skalar upp. En pilot på 8-12 veckor kan visa vad som fungerar innan hela organisationen förändras.
- Mät både hårda och mjuka effekter. Följ upp beläggning, kostnad och nyttjandegrad, men också samarbete, återhämtning och medarbetarupplevelse.
Det finns en tydlig kompromiss här. Mer flexibilitet kan ge bättre balans och lägre lokalbehov, men kräver samtidigt tydligare ledarskap och bättre koordinering. Företag som bara minskar kontorsytan utan att utveckla arbetssätten riskerar att skapa trängsel, frustration och sämre samarbete.
När blir den här typen av arbetsplatsstrategi mindre träffsäker?
Ingen modell passar alla. Ett kunskapsintensivt konsultbolag, en vårdorganisation och en industriverksamhet har helt olika krav på närvaro, säkerhet och teknik. Därför bör man vara försiktig med att kopiera ett prisbelönt kontor eller en populär hybridpolicy rakt av.
Det finns också en risk att arbetsplatsprojekt blir för designorienterade. Snygga miljöer kan stärka varumärket, men de hjälper inte automatiskt en organisation där beslutsvägarna är oklara eller möteskulturen fungerar dåligt. Den mest hållbara lösningen är enligt min bedömning den som kopplar ihop lokalernas utformning med konkreta beteenden och mål.
För mindre företag kan en fullständig ombyggnad dessutom vara onödigt dyr. Ofta räcker det att börja med bättre mötesrutiner, tydligare zoner, fungerande digital teknik och en gemensam överenskommelse om när kontoret ska användas.
Varför hennes profil är relevant 2026
Arbetslivet går in i 2026 med flera parallella förändringar. Hybridarbete har blivit etablerat, AI påverkar allt fler arbetsuppgifter och fastighetsägare behöver hantera krav på både flexibilitet och minskad klimatpåverkan.
I det läget blir en profil som förenar ledarskap, arbetsplatsutveckling och fastighetsfrågor särskilt intressant. Karin Ståhl representerar en yrkesroll där frågan inte längre är om arbetsplatsen ska förändras, utan hur förändringen kan bli begriplig, användbar och långsiktigt hållbar.
Det är också därför hennes karriär är mer relevant än en enkel biografisk presentation. Den visar hur arbetslivsfrågor har gått från att handla om kontor och personalpolicy till att bli en del av organisationens strategi, innovationsförmåga och konkurrenskraft.
Det viktigaste att ta med från arbetslivsprofilen
Karin Ståhl är framför allt känd för sitt arbete med hållbara arbetsplatser, hybridarbete och förändrade arbetssätt. Vägen från grundandet av GoToWork till ledningen för Drees & Sommer Sverige visar hur arbetsplatsfrågor har fått större betydelse i näringslivet.
För den som studerar hennes arbete är den viktigaste lärdomen enkel. Börja inte med frågan hur kontoret ska se ut. Börja med hur människor behöver arbeta, samarbeta och må för att verksamheten ska fungera bättre. Därifrån blir både tekniken och lokalen lättare att välja rätt.
