När en kollega säger att någon är social kan det betyda flera saker. Det kan handla om lätthet i möten med andra, förmågan att samarbeta eller om hur en grupp skapar trygghet och tillhörighet. Här reder jag ut begreppet och visar hur socialt samspel påverkar arbetsmiljö, motivation och prestation.
Social handlar om relationer, samspel och tillhörighet
- Social betyder något som rör människor, grupper och relationer.
- En social person behöver inte vara extrovert eller pratsam.
- På jobbet märks det sociala i samarbete, kommunikation och stöd.
- En god social arbetsmiljö kräver trygghet, respekt och tydliga gränser.
- För mycket påtvingad gemenskap kan skapa stress i stället för trivsel.
Vad betyder social i arbetslivet?
Ordet social beskriver sådant som har med människor och deras relationer att göra. Det kan handla om hur vi pratar med varandra, samarbetar, löser konflikter och känner oss som en del av en grupp.
I arbetslivet används ordet ofta bredare än i vardagligt tal. En social arbetsmiljö omfattar inte bara fikarum och teambuilding, utan också bemötande, kommunikation, ledarskap och informella normer. Arbetsmiljöverket skiljer därför mellan organisatorisk arbetsmiljö, som rör krav och resurser, och social arbetsmiljö, som rör samspelet mellan människor.
Jag tycker att den enklaste förklaringen är att social beskriver hur människor påverkar varandra. En arbetsplats kan ha många möten och ändå vara socialt otrygg. Om medarbetare inte vågar ställa frågor eller säga emot fungerar inte samspel på ett hälsosamt sätt.
Social är inte samma sak som extrovert
En vanlig missuppfattning är att sociala personer alltid är utåtriktade, energiska och pratsamma. Det stämmer inte. En person kan vara lugn, eftertänksam och ändå ha mycket god social kompetens, alltså förmåga att förstå situationer och agera respektfullt tillsammans med andra.
| Begrepp | Vad det främst beskriver |
|---|---|
| Social | Hur en person deltar i och påverkas av relationer och grupper. |
| Extrovert | En personlig läggning där social stimulans ofta ger energi. |
| Social kompetens | Förmågan att lyssna, tolka situationer och anpassa sitt beteende. |
| Socialt behov | Hur mycket kontakt, gemenskap och återkoppling en person behöver. |
På en arbetsplats är det därför missvisande att belöna den som pratar mest. Den som ställer en genomtänkt fråga, inkluderar en tyst kollega eller lugnar en konflikt bidrar ofta mer till gruppens kvalitet än den mest synliga personen.
Så märks en social arbetsmiljö
En socialt fungerande arbetsplats känns inte nödvändigtvis högljudd eller familjär. Den märks genom att människor kan samarbeta utan att hela tiden skydda sig. Tillit och respekt väger tyngre än att alla måste umgås privat.
Kommunikation som skapar trygghet
Medarbetare behöver kunna få information, ge återkoppling och ta upp problem utan att riskera förlöjligande eller bestraffning. Tydliga mötesstrukturer hjälper, men minst lika viktigt är hur chefer och kollegor reagerar när någon uttrycker osäkerhet.
Stöd i vardagen
Socialt stöd kan vara praktiskt, känslomässigt eller informativt. En kollega som hjälper till med en svår uppgift ger praktiskt stöd, medan en chef som lyssnar efter ett bakslag ger känslomässigt stöd. Båda formerna kan minska upplevelsen av ensamhet och överbelastning.
Läs också: Så visar du uppskattning på jobbet som känns äkta
Normer och inkludering
Varje arbetsgrupp utvecklar normer för vad som anses acceptabelt. Om skämt, avbrott eller informella beslut alltid gynnar samma personer kan andra gradvis hamna utanför. En inkluderande arbetsplats gör det möjligt för olika personligheter och arbetsstilar att bidra.
Det är också viktigt att skilja mellan trivsel och vänskap. Kollegor behöver inte vara nära vänner för att samarbetet ska fungera. Kravet på att alla ska delta i afterwork eller privata aktiviteter kan tvärtom skapa social press.
Varför påverkar socialt samspel arbetet?
Människor fattar beslut och löser problem i relation till andra. När kommunikationen fungerar delas kunskap snabbare, missförstånd upptäcks tidigare och fler vågar bidra med idéer. Det sociala blir då en del av verksamhetens lärande och innovationsförmåga.
Trygga grupper hanterar också misstag bättre. Om ett fel kan diskuteras sakligt blir det lättare att hitta orsaken och förbättra arbetssättet. Om gruppen präglas av skuld och tystnad ökar risken att problem döljs tills de blir större.
Forskning och svenska arbetsmiljöriktlinjer använder ofta begreppet psykosocial arbetsmiljö. Det syftar på samspelet mellan arbetsorganisation, krav, relationer och individens upplevelse av arbetet. Sociala relationer är alltså bara en del, men en del som kan förstärka eller försvaga effekten av nästan allt annat.
Min erfarenhet är att företag ofta överskattar värdet av gemensamma aktiviteter och underskattar vardagens små beteenden. Ett möte där alla blir lyssnade på kan göra mer för gemenskapen än en dyr konferens med obligatoriska lekar.
Så kan arbetsplatser stärka det sociala
Förbättring börjar med att göra det sociala konkret. I stället för att fråga om gruppen är trevlig kan man undersöka om människor får stöd, information och möjlighet att påverka.
- Observera vardagen. Lägg märke till vem som får komma till tals, hur beslut fattas och om vissa personer alltid hamnar utanför.
- Skapa tydliga spelregler. Bestäm hur möten, återkoppling och konflikter ska hanteras.
- Bygg in återkoppling. Korta avstämningar kan fånga upp problem innan de blir personliga konflikter.
- Gör stöd till en del av arbetet. Mentorskap, introduktion och tillgängliga chefer minskar osäkerhet för nya och belastade medarbetare.
- Respektera olika behov. Alla behöver inte småprata lika mycket eller delta i sociala aktiviteter på samma sätt.
Det behövs också en tydlig väg när någon upplever kränkningar, utfrysning eller mobbning. Sociala problem ska inte avfärdas som personkemi. När beteenden påverkar hälsa, samarbete eller möjlighet att utföra arbetet behöver arbetsgivaren agera strukturerat.
När blir socialt för mycket?
Social kontakt är inte automatiskt positiv. Ständiga möten, öppna kontorslandskap och krav på ständig tillgänglighet kan göra återhämtning svårare. För personer som arbetar koncentrerat kan avbrott och social ljudnivå påverka både fokus och energi.
Det finns också en skillnad mellan frivillig gemenskap och social kontroll. En arbetsplats där man förväntas vara personlig, glad och tillgänglig hela tiden kan bli exkluderande för den som behöver mer avskildhet. Professionellt samspel kräver inte att medarbetare delar hela sitt privatliv.
Jag brukar därför rekommendera en enkel kontrollfråga. Kan människor vara sig själva på ett professionellt sätt, säga nej ibland och ändå känna sig respekterade? Om svaret är nej behöver arbetsplatsen troligen arbeta med sina normer, inte ordna ännu en social aktivitet.
Det sociala fungerar bäst när det får en tydlig riktning
Social betyder i grunden att människor hör ihop och påverkar varandra. I arbetslivet blir begreppet användbart först när det kopplas till konkreta beteenden som lyssnande, samarbete, stöd och respekt.
En stark social arbetsmiljö handlar därför inte om att alla ska vara lika sociala. Den handlar om att olika människor ska kunna bidra, få hjälp och uttrycka avvikande åsikter utan att förlora sin plats i gruppen. Det är den typen av gemenskap som både människor och verksamheter kan växa i.
